Behandlingsområden
För vilket besvär du än söker hjälp går vi tillväga på följande sätt:
- Du bokar en tid
- Vid det första besöket berättar du om dina besvär – Vad? Var? Sedan när? Osv.
- Jag gör en undersökning av det problematiska området
- Vi diskuterar behandling/behandlingar
- Du bokar tid för återbesök så ofta som vi kommer överens om att du skall komma för behandling
- Det händer ofta att du får vissa direktiv kring hur att hantera dina besvär på hemmaplan/jobbet. Ditt eget engagemang i din rehabilitering är det allra viktigaste för att du skall bli just rehabiliterad
Behandlingsrummet
Av mig kan du få hjälp med:
- Idrottsrelaterade skador
- Nacksmärtor
- Ryggvärk
- Skulderskador
- Armbågsskador
- Hand- och handledsskador
- Höftskador
- Knäskador
- Fotleds- och fotskador
Idrottsrelaterade skador
Tennisarmbåge (lateral epikondylit)
Du som lider av tennisarmbåge eller tennisarm upplever smärta eller inflammation i muskelfästena på utsidan av armen nära armbågen.
Golfarmbåge (medial epikondylit)
Du som lider av golfarmbåge upplever smärta eller inflammation i muskelfästena på insidan av armen nära armbågen.
Skuldersmärta/instabil skuldra
Du som lider av skuldersmärtor kan uppleva det i skuldrornas leder, senor eller muskler eller omkring axelområdet.
Skada i rotatorkuffen
Du som lider av en skada i rotatorkuffen kan ha varit med om en olycka eller jobbat mycket med monotona rörelser. Skadan kan uppstå i någon av de fyra musklerna som utgör själva rotatorkuffen eller i flera muskler samtidigt.
Stressfraktur
Du som lider av en stressfraktur har ådragit dig en skada som kan ha uppstått vid överbelastning eller belastning under en längre tidsperiod. En stressfraktur orsakar små sprickor i skelettet till följd av ett lägre tryck på skelettet upprepade gånger under en längre tid.
Stukning/muskelsträckning
Du som har fått en stukning eller sträckning har av någon anledning sträckt ut ligament, muskler eller senor för långt vilket kan innebära att de helt eller delvis går av och orsakar smärta.
Meniskskador
Du som lider av en meniskskada har av någon anledning drabbats av en vridning i knät medan det är böjt. Det kan innebära att en av de två meniskerna i knäleden är trasig eller har gått av helt.
Korsbandsskador
Du som lider av en korsbandsskada har skadat ett eller flera ligament som stabiliserar knäleden och som gör att knät kan röra sig framåt och bakåt utan att flyttas i sidled.
MCL-/LCL-skada/stukning
Du som lider av en MCL-/LCL-skada/stukning har skadat det mediala kollateralligamentet (MCL) / laterala kollateralligamentet (LCL) vilka är två av fyra ligament i knät som tillsammans med främre och bakre korsbandet ger stabilitet i knäleden.
Hälseneinflammation
Du som lider av hälseneinflammation har inflammation, irritation eller degeneration av vävnaden i hälsenan, vilket orsakar smärta i hälen eller i underbenet ovanför hälen.
Benhinneinflammation
Du som lider av benhinneinflammation har en skada som orsakar smärta i framsidan av underbenet (längs kanten på skenbenets fram- och insida). Smärtan orsakas av överansträngning av skenbenet och de muskelfästen som förbinder musklerna i underbenet med skenbenet.
Nacksmärtor
Sträckning i nacken/nackspärr
Du som har fått en sträckning i nacken och/eller nackspärr upplever vanligast smärta, stelhet, muskelkramp eller svaghet. En sträckning i nacken är en skada på ligamenten i nacken. Nackspärr är skador på musklerna i nacken.
Diskbråck i nacken
Du som lider av diskbråck i nacken har en cervikal disk i nacken som pressar på en nerv och orsakar smärta som strålar ut i armen och orsakar ibland även stickningar, domningar eller svaghet.
Nervinklämning (cervikal radikulopati)
Du som lider av nervinklämning har fått en skada nära en nervrot mellan halskotorna (i nacken) som orsakar smärta, svaghet och domningar på andra ställen längs nervbanan, t.ex. armar, axlar, händer, handleder och fingrar.
Muskelkramp
Du som lider av muskelkramp har en ofrivillig sammandragning av en muskel eller en känsla av muskelspänning. Den uppstår plötsligt, är vanligtvis smärtsam och varar oftast inte länge.
Degenerativ disksjukdom
Du som lider av en degenerativ disksjukdom har fått förändringar i diskarna längs med ryggraden. Detta sker ofta i takt med en persons naturliga åldrande. Ryggradsdiskarna fungerar som stötdämpare för ryggraden, separerar kotorna och gör ryggraden rörlig. De här diskarna slits med tiden och kan orsaka smärtfulla tillstånd som exempelvis diskbråck, ryggradsförträngning eller osteoartrit.
Artrit
Du som lider av artrit har inflammation, smärta och begränsad rörlighet i lederna. Artrit orsakas av att brosk som omger lederna bryts ned. Detta brosk fungerar normalt som en stötdämpare och förhindrar även att friktion uppstår mellan ben.
Ryggvärk
Sträckning i bröstryggen eller ländryggen
Du som har fått en sträckning i bröstryggen eller ländryggen har fått en skada på den mjuka vävnaden i ryggen. Det kan innefatta skador på ligament/diskar och muskler/senor.
Skolios
Du som lider av skolios lider av att ryggraden vridit sig i sidled eller bort från mitten av ryggen. Skolios uppstår under uppväxten och är ingen skada man drabbas plötsligt av.
Nervrotspåverkan (radikulopati)
Du som lider av radikulopati har fått en skada nära en nervrot i ryggraden som orsakar smärta, stickningar, försvagning eller domning på andra ställen längs nervbanan.
Muskelkramp
Du som lider av muskelkramp har en ofrivillig sammandragning av en muskel eller en känsla av muskelspänning. Den uppstår plötsligt, är vanligtvis smärtsam och varar oftast inte länge.
Degenerativ disksjukdom
Du som lider av en degenerativ disksjukdom har fått förändringar i diskarna längs med ryggraden. Detta sker ofta i takt med en persons naturliga åldrande. Ryggradsdiskarna fungerar som stötdämpare för ryggraden, separerar kotorna och gör ryggraden rörlig. De här diskarna slits med tiden och kan orsaka smärtfulla tillstånd som exempelvis diskbråck, ryggradsförträngning eller osteoartrit.
Artrit
Du som lider av artrit har inflammation, smärta och begränsad rörlighet i lederna. Artrit orsakas av att brosk som omger lederna bryts ned. Detta brosk fungerar normalt som en stötdämpare och förhindrar även att friktion uppstår mellan ben.
Kotglidning/spondylolistes
Du som lider av kotglidning har drabbats av att en kota i ländryggen inte kan upprätthålla sin position och glider framåt mot ett ben nedanför.
Dysfunktion i sakroiliakaleden
Du som lider av dysfunktion i sakroiliakaleden upplever smärta som utgår från sakroiliakaleden. Leden sitter bredvid ryggraden och förbinder korsbenet (det triangelformade benet längst ned på ryggraden) med tarmbenet på höger resp. vänster höftben.
Piriformissyndrom
Du som lider av piriformissyndrom upplever ett tillstånd där piriformismuskeln trycker ihop eller irriterar ischiasnerven, vilket orsakar smärta i nerven i skinkorna, på baksidan av benet och i ländryggen.
Ischias
Du som lider av ischias upplever smärta, stickningar, domning eller försvagningar i benen på grund av att ischiasnerven i ländryggen skadas eller kommer i kläm. Smärtan börjar i ländryggen och sprider sig via skinkorna ned till benet.
Skulderskador
Stukning av skuldran
Du som har stukat skuldran har fått en skada på den mjuka vävnaden i axeln.
Frusen skuldra (adhesiv kapsulit)
Du som lider av frusen skuldra kan inte röra skuldran normalt på grund av smärta och inflammation i skuldrans ledkapsel.
Impingement i skulderleden
Du som lider av impingement i skulderleden har råkat ut för att rotatorkuffen utsatts för tryck från en del av skulderbladet när armen lyfts. Senorna i rotatorkuffen trycks ihop mellan skulderbladet och humerus (överarmsbenet), vilket orsakar inflammation (seninflammation eller slemsäcksinflammation) som kan orsaka smärta, stelhet, ömhet, begränsad rörlighet etc.
Skada i rotatorkuffen
Du som har fått en skada i rotatorkuffen kan ha varit med om en olycka eller jobbat mycket med monotona rörelser. Skadan kan uppstå i någon av de fyra musklerna som utgör själva rotatorkuffen eller i flera muskler samtidigt.
Inflammation i bicepssenan
Du som lider av inflammation i bicepssenan upplever smärta och svaghet i främre delen av skuldran och i överarmen.
Skuldertendinit/-bursit
Du som lider av skuldertendinit och skulderbursit har ådragit dig en inflammation inuti skulderleden – antingen i senorna i rotatorkuffen eller i bursa, den vätskefyllda säcken som omger senorna.
Instabil skuldra
Du som lider av kroniskt instabil skuldra har lösa ligament inuti skulderleden som gör att överarmsbenet upprepade gånger går ur led från skuldrans ledskål.
Artrit
Du som lider av artrit har inflammation, smärta och begränsad rörlighet i lederna. Artrit orsakas av att brosk som omger lederna bryts ned. Detta brosk fungerar normalt som en stötdämpare och förhindrar även att friktion uppstår mellan ben.
Tennisarmbåge (lateral epikondylit)
Du som lider av tennisarmbåge eller tennisarm upplever smärta eller inflammation i muskelfästena på utsidan av armen nära armbågen.
Golfarmbåge (medial epikondylit)
Du som lider av golfarmbåge upplever smärta eller inflammation i muskelfästena på insidan av armen nära armbågen.
Armbågsskador
Tennisarmbåge (lateral epikondylit)
Du som lider av tennisarmbåge eller tennisarm upplever smärta eller inflammation i muskelfästena på utsidan av armen nära armbågen.
Golfarmbåge (medial epikondylit)
Du som lider av golfarmbåge upplever smärta eller inflammation i muskelfästena på insidan av armen nära armbågen.
Neuropati i ulnarnerven
Du som lider av neuropati i ulnarnerven, en stor nerv som går från halsen längs med armen till handen, har ådragit dig en inflammation i denna på grund av att nerven klämts.
Stukning av armbågen
Du som har stukat armbågen har fått en skada på den mjuka vävnaden i armbågen.
Olekranonbursit
Du som lider av olekranonbursit har ådragit dig inflammation i bursa - den vätskefyllda säcken som finns längst upp på armbågen mellan armbågsbenen och huden.
Hand- och handledsskador
Morbus de Quervain
Du som lider av Morbus de Quervain (stenoserande tendovaginit) har ådragit dig inflammation i senorna på insidan av handleden nära tumbasen.
Seninflammation
Du som lider av seninflammation har fått inflammation eller irritation i en sena, en bindvävsstruktur som förbinder muskler med ben.
Ganglioncysta
Du som har fått en ganglioncysta har fått en godartad tumörliknande utväxt på fingrarna, händerna eller handlederna. Utväxten fäster på en sena eller en led.
Karpaltunnelsyndrom
Du som lider av karpaltunnelsyndrom har råkat ut för att mediannerven i handleden kommer i kläm vilket orsakar smärta, stickningar, försvagning eller domning på insidan av handen och fingrarna.
Artrit
Du som lider av artrit har inflammation, smärta och begränsad rörlighet i lederna. Artrit orsakas av att brosk som omger lederna bryts ned. Detta brosk fungerar normalt som en stötdämpare och förhindrar även att friktion uppstår mellan ben.
Stukad/vrickad hand/handled
Du som har en stukad/vrickad hand/handled har fått en skada på den mjuka vävnaden i handleden, handen eller fingrarna.
Triggerfinger
Du som lider av triggerfinger har fått en låsning av fingerleden som beror på begränsad rörlighet hos senorna som öppnar och stänger fingret.
Höftskador
Seninflammation
Du som lider av seninflammation har fått inflammation eller irritation i en sena, en bindvävsstruktur som förbinder muskler med ben.
Trochanterbursit
Du som lider av trochanterbursit (höftbursit) har ådragit dig en inflammation i bursa, den vätskefyllda säcken som finns mellan den stora trochantern (det stora benutskottet på lårbenet) och en sena som går över benet inuti höftleden.
Artrit
Du som lider av artrit har inflammation, smärta och begränsad rörlighet i lederna. Artrit orsakas av att brosk som omger lederna bryts ned. Detta brosk fungerar normalt som en stötdämpare och förhindrar även att friktion uppstår mellan ben.
Stukning av höften
Du som stukat höften har fått en skada på den mjuka vävnaden i höftområdet.
Knäskador
Meniskskador
Du som lider av en meniskskada har råkat ut för att en av de två meniskerna i knäleden är trasig eller har gått av helt.
Korsbandsskador
Du som lider av en korsbandsskada har skadat ett eller flera ligament som stabiliserar knäleden och som gör att knät kan röra sig framåt och bakåt utan att flyttas i sidled.
MCL-/LCL-skada/stukning
Du som lider av en MCL-/LCL-skada/stukning har skadat det mediala kollateralligamentet (MCL) / laterala kollateralligamentet (LCL) vilka är två av fyra ligament i knät som tillsammans med främre och bakre korsbandet ger stabilitet i knäleden.
Patellofemoralt smärtsyndrom
Du som lider av patellofemoralt smärtsyndrom upplever smärta på baksidan av- och kring knäskålen.
Patellarsenetendinos
Du som lider av patellarsenetendinos, även kallat “hopparknä”, har ådragit dig en inflammation i patellarsenan, en bindvässtruktur som förbinder knäskålen (patella) med skenbenet.
Slemsäcksinflammation i knät
Du som lider av slemsäcksinflammation i knät har ådragit dig en inflammation i bursa, en vätskefylld säck som finns mellan benen och senorna i knäleden.
Seninflammation
Du som lider av seninflammation har fått inflammation eller irritation i en sena, en bindvävsstruktur som förbinder muskler med ben.
Iliotibialbandssyndrom
Du som lider av liotibialbandssyndrom (eller ITB-syndrom eller ITBS) har ådragit dig en inflammtion på grund av friktion där iliotibialbandet (ett band med vävnad som går längs utsidan av låret och stabiliserar knät). En vanlig löparskada som orsakar smärta på utsidan av knät och i nedre delen av låret.
Chondromalacia patellae
Du som lider av chondromalacia patellae (knäskålssmärtor) har drabbats av degeneration av brosket under knäskålen (patella) vilket orsakar smärta i framsidan av knät.
Artrit
Du som lider av artrit har inflammation, smärta och begränsad rörlighet i lederna. Artrit orsakas av att brosk som omger lederna bryts ned. Detta brosk fungerar normalt som en stötdämpare och förhindrar även att friktion uppstår mellan ben.
Fotleds- och fotskador
Vrickning/stukning av fotleden
Du som har vrickat eller stukat fotleden har fått en skada på den mjuka vävnaden i fotleden. Stukning kan definieras som skador på ligamenten (de band av vävnad som förbinder ben) i leden, och vrickning som skador på muskler och senor.
Hälseneinflammation
Du som lider av hälseneinflammation har fått inflammation, irritation eller degeneration av vävnaden i hälsenan, vilket orsakar smärta i hälen eller i underbenet ovanför hälen.
Seninflammation
Du som lider av seninflammation har fått inflammation eller irritation i en sena, en bindvävsstruktur som förbinder muskler med ben.
Benhinneinflammation
Du som lider av benhinneinflammation har fått en skada som orsakar smärta i framsidan av underbenet (längs kanten på skenbenets fram- och insida).
Instabil fotled
Du som lider av kroniskt instabil fotled upplever ett tillstånd där fotleden konstant ”viker sig” under fysiska aktiviteter som promenader eller genom att bara stå stilla, eller när fotleden utsätts för vikt- eller tryckbelastning.
Tarsaltunnelsyndrom
Du som lider av tarsaltunnelsyndrom upplever att den bakre tibialnerven i tarsaltunneln på insidan av fotleden kläms och orsakar smärta, stickningar, domning eller försvagningar i fotleden och foten.
Hälsporre
Du som lider av hälsporre upplever smärta, irritation, inflammation och svullnad i senan under fotsulan som fäster på hälbenet.
Artrit
Du som lider av artrit har inflammation, smärta och begränsad rörlighet i lederna. Artrit orsakas av att brosk som omger lederna bryts ned. Detta brosk fungerar normalt som en stötdämpare och förhindrar även att friktion uppstår mellan ben.